Ute på julavslutningsmiddag med styrelsen för Dansk komponistforening, efter att Sten Melin och jag gjort dem ett officiellt besök. Bra och trevlig restaurant, i den nya teatern, och som ni ser med scenblysning på middagsgästerna. Missa inte toaletten, som är formgiven som en loge. (Ophelia ingår i Sult-familjen, som har en fin krog på Filminstitutet, där jag bara provat ceasarsalladen till frukost, men den var utmärkt.) Sten valde grisdelar, jag fisk, vilket inte är ovanligt. Det var en distinkt krydda i desserten (ris a la mande (riz à l’amande) svenska ris á la malta,) jag inte kunde placera, med en grön smak. Det var en mycket frustrerande smakupplevelse. Jag har fortfarande inte kommit på vad det var. Niels hade valt en god rosé, som jag inte minns vilken det var, den passade både till sellerisoppan med snökrabba -- men kan någon tala om vad snökrabba är? -- och till torsken med rödbeta. Sten sade att såsen var för salt. Jag tyckte allt var utmärkt.
